torsdag 19 mars 2009

Egna barn och andras ungar.

Jag kan ta hur många kort som helst på Christopher, varje dag, och varenda kort tycker jag blir sötare och sötare. Undrar om han kommer tycka det är okej att jag överöser honom med pussar och kramar tills han är typ 25?

Men visst är det så att ens egna barn är de sötaste som finns?

Natten kan varit hur jobbig som helst, man kan vara stressad och man kan vara ledsen, men så får man ett leende och alla ens bekymmer känns helt plötsligt väldigt avlägsna.

Det är verkligen som man säger: ett leende att dö för.

Inte mycket betyder mer.

_________


1 kommentar:

Anonym sa...

Så söt, så söt :) Inte bara du som tycker det.