Och OH MY GOD..va gnällig han va. Han fick ju 18-måndersprutan några dagar innan febern satte igång och bvc-tanten sa att han kunde få lite ont i kroppen och få feber.
No shit.
Kulmen var i fredags. Då fick vi bära honom i skift för han vägrade allt. Ville bara vara i famnen och stå vid fönstret och kolla på bilar. ALLT annat gjorde honom hysterisk. Det finska humöret är inte att leka med...speciellt inte när man har feber och ont i kroppen. (var till vc och kollade så han inte hade fått öroninflammation eller nåt sånt men allt såg bra ut). Självklart fick han alvedon också men de gav ingen större effekt. Dock var nässpray väldigt effektivt.
Sen på lördagen sov han han till kl 12 på förmiddagen och sen var han som förbytt. De måste gått över på en sek...nja..nästan iaf...men har var otroligt mycket nöjdare än dagen innan iaf.
Som tur va för jag hade inte mycket hår kvar på mitt huvud men nu börjar krullet komma tillbaka.
Dock vaknade han 04:20 på lördagsnatten och ville ha morgon. De ville inte vi. Det vart ramaskri och det slutade med att han satt mellan oss i sängen och åt frukost 04:45, en halvtimme senare sov han och vaknade inte förrän runt 9-snåret.
Imorse vaknade han efter mig, med ett leende och ett högt MA MA när han hörde jag var vaken.
Det går galant hos dagmamman, han leker, äter och är (även där) världens lättaste att lägga.
Det finns dagar man känner att allt bara flyter på perfekt och det finns dagar som känns vääääldigt långa.
Men det är roligt med variation säger dom som vet.
;)
___________
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar