Ingen bra morgon!

Även om Stoffe ibland är H E L T omöjlig så väckte han mig imorse med ett litet ma ma och sen kröp han upp i sängen och la sig brevid mig och så började morgonen.

Låter bra än så länge? Eller hur?

MEN.

Så var det -6 grader ute och bilen skulle borstas av.

Visst, kanske inte så jättekul men inte så farligt heller! Lite juligt sådär!

MEN.

Så gick dörrjäveln på bilen inte att stänga. Hade fryst helt.

Börjar känna lite lätt svettning på ryggen. Ingen fara. Andas!

MEN.

Så hade jag gjort en supergod frukostmacka till mig själv som jag tänkte avnjuta på morgonfikat, en färsk bagel med rostbiff, ost, paprika, sallad och bladpersilja på. Jag dreglade av välbehag när jag gjorde den. Samtidigt stoppade jag ner lite choklad som vi hade över för att glädja dom på jobbet lite med en chokladbit till kaffet. La ner allt i en påse tillsammans med Stoffes vantar. Tog påsen och sedan 2 blöjpåsar som skulle slängas. Sprang ner till bilen. Slängde soporna på vägen. Hoppade in i bilen. Dörren jävlades. Jag svettades. Klockan var mycket. Ingen vidare morgon, det kan nog inte bli värre?

MEN

Kommer sedan på att min påse med allt det goda fattas. Känner en bubblande känsla inom mig. En känsla som jag nog skulle likna vid total besvikelse tar övertaget. Japp. Min goda frukost och all choklad jag skulle bjuda på + Christophers handskar ligger och trängs med alla bajsblöjor och övrigt avfall längst ner i sopcontainern ute på gården.

Aahhh...

Julfrid my ass!

Jag kan tala om vart julfriden befann sig imorse.

Nånstans där solen aldrig lyser!!

________