Dagis vs dagmamma

Egna barn andras ungar.

Fick jag bekräftat för mig idag på när jag hämtade Stoffe på dagis. 

Han går ju hos dagmamma i vanliga fall och jag är lite anti när det gäller dagis överhuvudtaget. Men han är på dagis denna vecka för dagmamman har semester. 

Men iaf

Idag hämtade jag Stoffe och när jag stod brevid när han klädde på sig så kommer en unge och börjar rycka i min jacka, jag ler lite och säger hej men fortsätter prata med Stoffe då han pratar om allt som hänt. 

Då tar ungj*veln sats och slår mig rakt i min lilla - men ack så befintliga - bebismage. 

Eh.

Ursäkta? Vad? 

Jag sa åt ungen på skarpen att man absolut inte slår nån och speciellt inte på en bebismage. 

Ungen började trotsa emot och säga att hon visst fick slåss. 

Jag kände att det var lika bra jag gick innan jag började kalla henne saker.

Dagmamma 1 

Dagis 0

Våran!

Säg hej till Stoffes  blivande lillebror eller lillasyster och till våran blivande prins eller prinsessa.

Vi längtar så! 

<3

Tänk om???

Det slog mig precis.

Tänk om det inte går över?

Tänk om det jag mår såhär i 40 veckor?

Tänk om jag är ett av dom där skräckexemplen?

OH

MY

GOD

Inte ens roligt längre.

Igår när jag låg i badet så blev jag träffad av en blixt från klar himmel. Jag mådde inte illa. Det där vidriga illamåendet som låg som en stor fet jävla klump i hela kroppen var borta. Jag kunde ta ett djupt andetag utan att vara när att spy. Jag kunde andas. Jag blev så glad och lätttad.

Förstå min besvikelse när jag vaknade imorse och klumpfan var tillbaka. Det började med det vanliga illamåendet på morgonen, fick i mig en halv macka, sen eskalerade det under dagen för att nu vara näst intill outhärdligt igen. Precis som vanligt, värst på eftermiddagen och kvällen. 

Jag förstår inte. Snälla. Jag har passerat illamåennde-veckorna nu. Enligt alla böcker och sidor ska det gått över, jag vet att det är individuellt men jag hade verkligen hoppats på att det "bara" skulle vara illamåendeveckorna och sen skulle jag må bättre och bli piggare. 

Idag gick jag och hämtade Stoffe hos dagmamman, på hemvägen - med stackars Stoffe i vagnen - fick jag lov att stanna och kräkas i en buske. 

Jag är så trött. 

Vi pratar trött med stort T. 

Vi snackar trött ända in i själen.