Då fyrar Stoffe av ett sånt avgrundsvrål, tänk er ren och skär panikskrik..fast värre. Tänk er dödsångest och panikskrik. Tänk er detta från en 2½-åring. Vi höll på att dö.
Katterna flög upp i taket med stora svansar och jag och sambon rusar in i sovrummet.
Där sitter Stoffe upp i sängen och gråter. Första vi tittar är att han inte gjort illa sig och det hade han inte.
Sen frågade jag om han hade drömt en dålig dröm och det hade han. Jag frågade vad drömmen handlade om.
-"det kom mycket vatten" sa han och pekade upp mot taket.
Mitt mammahjärta började blöda. Stackars liten. Hade drömt en mardröm om att det kom mycket vatten och vaknade upp med panik. Vilken hemsk känsla för en 2-åring.
Sen somnade han om utan problem, nära nära mig.
Sen imorse var det också det första han sa, att han drömt en mardröm och att det kom mycket vatten* och att han var rädd.
Herregud.
Varför kan man inte skydda dom mot allt?
___________
*nu badar han dock så han verkar inte fått några större men efter mardrömmen ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar