Låt oss prata allvar!
Denna trötthet som jag känner?
Är det normalt?
Jag har inte alls svårt att komma upp på morgnarna eller så. Imorse var jag 07:20 på jobbet fast jag börjar 08:00. Inte särskilt trött på dagarna heller - idag drack jag dock 5 koppar kaffe - kanske kan förklara kaffedarren jag fick på senare delen av eftermiddagen.
Men iaf.
När jag kommer hem.
När Stoffe somnat.
Alltså. Det enda som finns i mina tankar är sängen och hur skön den egentligen är. Fluffiga kudden, svala täcket. Och lyckas jag hålla mig vaken längre än till 21:30 är det - a freaking - mirakel! Alltså, vi pratar fysiskt omöjligt att hålla mig vaken.
- Hej, jag heter Johanna och jag är världens tråkigaste sambo...
Nu har jag börjat med D-vitamin i ett försök att bli lite piggare eftersom solen lyser med sin frånvaro och jag känner ju inte såhär på sommaren.
Det känns liksom som om kroppen är i obalans på nåt jäkla sätt. För lite av något, men vet inte vad.
Tips?
_________
3 kommentarer:
ta en sista minuten till ett land som inte har vinter i tusen jävla år. Landet "lagom" har missförstått ordet lagom tror jag. Lagom kallt? Nä, 15 minus är inte lagom. Lagom lång vinter? Nä ett halvår är inte lagom...
Lagom mycket snö? Ja tre meters-drivor är ju fullkomligt lagom.
Och när du bokar den där sista minuten, boka in mig också!! ;)
KRAAM
Graviditet?
Marie: Nej, inte mkt är lagom. Lagom lång sommar? Nää, 2 veckor räknas inte! *grr* Ja, vi spar på krutet den här vintern och så tänkte vi åka låååångt bort nästa januari istället.
När ses vi? KRAAAM!
Eva: Nja, det vore ju dock ett medicinskt under! ;)
Skicka en kommentar